12 mars, 2012

Om rödlök och folk utan koll

Jag utgår från att ni känner till Wayne Nilsson.

Om inte så kan jag bara kort berätta att det är en yngling som jag lärde känna via internet och som jag senare träffade irl när jag kanske lite aningslöst tackade ja till en Korvafton 2011 som han och hans kumpan Jocke hade ordnat.

För efter den där träffen har det blivit lite svårt att bli av med karln.

I början kändes det ju bra att kunna vara ett stöd till en lätt vilsen figur och dela med sig av erfarenheter som vi vuxna har, som till exempel hur mobiltelefonabonnemang fungerar, vad ett CV är för något, och varför tjejerna inte längre är så imponerade av den där jättepyramiden i vardagsrummet som man byggt av alla snusdosor man sparat genom åren.

Wayne är snäll och trevlig på alla sätt och vis men kanske inte sådär jättesmart, vi kan väl säga att han har lite svårt att ta till sig information, eller åtminstone att komma ihåg den efter att han tagit den till sig. För trots att jag förklarat det där med mobilsurf, wifi och sånt hur många gånger som helst så blir han fortfarande lika förvånad när internet "försvinner" ur mobilen varje gång han lämnar lägenheten.

Såna grejer.

Men då är jag ändå lindrigt drabbad ska ni veta, för kvinnan som jag delar vårdnaden om Wayne med, Linda i Uppsala, drar definitivt det tyngsta lasset. För det är ganska lätt att stå ut med att då och då behöva förklara vikten av att stava sitt namn rätt i det där CV:t jämfört med att axla hela mammarollen. Tvättråd, bordsskick, personlig hygien och att tvingas ligga vaken på nätterna. Och då inte för att vara orolig för att han är ute och slarvar utan för att han ringer två gånger i timmen bara för att berätta hur full han är.

Så så har hon det, jag ska inte klaga.

Om det inte vore för det här inlägget, där han plötsligt fått för sig att han har kunskaper om matlagning och börjar jiddra om vilken sorts lök man ska äta till vad. För då har nog gränsen passerats, när man blir offentligt uppläxad i matlagning av mannen som öppnar ugnsluckan med handen han har grillvanten på och sen bränner sig fördärvad när han tar ut Felixpommesfriten med den andra.

Och egentligen skrev han hela det där inlägget bara för att jag skulle råka nämna att den där dressingen faktiskt är hans recept. Och det är ju så otroligt gulligt, och det är därför vi älskar honom så.

6 kommentarer:

Kn Haddock sa...

Pöjka är ju fullständigt ute och cyklar. Fullständigt. Man täljde ju inte målen på den gamla goda tiden, man använde yxa.

Mr Elway sa...

Vart har du gömt den dressingen? Se så, upp med en How to do the dressing!!

Återigen Martin, tack för en härlig blogg!

Fasching sa...

Haddock: Precis, men det där vet inte dagens ungdom!

Mr Elway: Kommer så snart jag inhämtat tillstånd av rättighetsinnehavaren Wayne Nilsson. Han kommer säkert att strula och kräva betalt i folköl, men det kan det vara värt.

charliesprak sa...

Haha, man måste vara riktigt goa vänner för att skriva så kärleksfullt om varandra. Ni är inte riktigt kloka nån av er!:))

pappa B sa...

Hoppsan, var ute och smög och hamnade hos dig. Kul blogg och jag kommer gärna tillbaka om jag får?
pappa B

Fasching sa...

pappaB: Jag kan naturligtvis inte hindra dig från att läsa min blogg, men nu läste jag precis några inlägg i din, och dina åsikter om bla muslimer är i mitt tycke rätt ofräscha. Nu kan man ju tycka lite olika, och det är ju bra, men eftersom du nu faktiskt ställde frågan så väljer jag att tacka nej.